Brödbak och "upplet"

Ja, just det har jag ägnat dagen åt. Alltid lika trevligt när man har lite extra energi.

Annars bär det ju av till jobbet ikväll igen... Imårrn lyckades jag dock bli ledig! :)

Nybakt bröd= myyysigt!

Som jag sa igår hade ja tänkt prova på "upplet" med Fille idag. Vilket jag även gjorde!

Eftersom han har en förkärlek till att bära saker tänkte jag att det inte borde bli några problem för han att bära tillbaka saken OM han skulle hitta den...

Jag gick en runda till några fält som mina svärföräldrar har vid sin stuga. Där trampade jag upp en lagom stor "ruta", vinden låg perfekt, och jag var taggad som få. Släppte ner en leksak och gick tillbaka till Fille som snällt legat på plats medans jag riggade.

Skickade iväg fille på "Leta", eftersom han vet va det ordet betyder, då vi brukar gömma godisar och annat skoj och sen säga leta. Han springer in, söker av rutan, och lämnar den inte... hittar ganska snabbt leksaken, tar upp den och återvänder till mej. WOAH! Vilken glad matte, duttia duttia gamla "Fabbo fille" jag gömde leksaken några gånger till, han fatta verkligen va han skulle göra och tyckte det var jätteskojj! Så jag är jättenöjd! :)

Stolt vovve och självklart var matte oxå stolt :)

Annars tänkte jag avsluta med att "spy lite galla" över inkompetenta idioter till hundägare med stora, ohyffsade rabiata äckliga överviktiga aggresiva hundar..Jag ska börja med att säga att det ju givetvis inte är HUNDARNAS fel att dom är som dom är... Men... Man är ute och går i härligt vackert höstväder... (Med som små hundarna) Mot slutet av min promenad kommer jag ner på vägen som senare går förbi vårat hus... en väg som jag helt enkelt måste gå på för att komma tillbaka.. om jag inte ska vända och gå en långrunda TILL för att undvika just det ovannämnda.
Jag möts av 4 vuxna människor, som står med en Schäfer liknande hund i koppel och en Labrador liknande (eller snarare fläskpadda) i koppel... båda hundarna härjar med varandra och skäller och låter som dom vill döda varandra... RÄDD om mina små, som jag är... blir jag osäker på om ja vågar gå förbi... skräckscenariot är ju att dom skulle tappa en av sina otäcka hundar som kommer och sliter tag i nån av mina... det är inte lätt att lyfta upp 5 st på en gång...?!
Jag avvaktar bakom några träd... innan dom sett mej... Där står jag och svär för mej själv men efter en stund stoppas den ena hunden in i bilen... ja tänker: BRA.. så kanske man kan få komma hem idag.... Jag börjar gå... hunden i bilen får syn på oss och blir hysterisk, hunden som fortfarande är kopplad blir oxå hysterisk.. varpå Husse skrattar och säger.. "nää va snäll... Du har ju fått mat idag".... och sen.. "haha.. äsch.. du har ju maaat" Och jag blir så förbannad... WOOOOOOOOOOOW va häftig man kan vara med sina feta ouppfostrade aggresiva hundar då?! Jag kan säga att om dom så mkt som skulle kröka ETT hårstrå på nån av mina skulle jag göra SÖNDAGS-STEK av människorna i sällskapet. Visst, kan ja tåla att folk skojjar och säger "hehe, nä ät inte upp den lilla nu" eller "Nä, han har fått frukost idag, så det är lungt"... MEn trött blir man när man känner att man har BRA mkt vettigare hundar själv men det är fruktansvärt att känna att man är i underläge bara för att dom är mindre.. SKULLE det hända nåt nångång är det ju mest troligt att nån av mina blir skadade?
Jag bara HAAAAAAAAAAAAAAAAAAAATAR oansvariga hundägare och lösspringade hundar som ingen har koll på.. Jag HATAR DET! Det är min största skräck att det ska hända mina älskade älskade små flickor nånting..

Nåväl, nu ska ja inte tänka mer på det. Jag är iaf nöjd med dagen och att det INTE hände nåt.... nu ska ja svida om å åka till jobbet! PUST!