Lite allmänt dravel... och förkylning på det...

Igår var jag o min man på "relaxen" Lanna Lodge, väldigt fräscht o fint. Vi var där ihop med några arbetskamrater till mej med respektive. Mycket trevligt, och gött, hoppas på att göra om det snart igen... Småbrudarna hade varit hos Jenny under tiden vi var där, så vi stannade till hos henne en stund sen. Dom hade väl skött sej si sådär... Jag tror att dom tog förgivet att jag stog utanför dörren och strax skulle komma o hämta dom för tydligen hade vissa av dom haft svårt att slappna av utan sprang fram å åter till dörren gnällandes och skällandes.. Men det lugnade sej efter en stund, stackars Jenny. Jag ska inte ens berätta va Dottie gjorde hos henne... grrr!

När vi kom hem hade Fille (som mina föräldrar tagit hand om och rastat) kräkts en hel del, kraken. När vi rastade honom senare hade han även världens Diarré. Fick Canicur tabletter igår kväl, och är redan mkt bättre i magen idag, och inga fler spyor. Så tack o lov, mammas lilla gubbe! När allt var gjort för kvällen,rastning och matning av hundar så kände jag att jag inte mådde helt bra... Så visst, då var man igång igen. Feber, ont i halsen och grymt ont i kroppen...

SUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUCK!

Nog för att jag ändå väntat mej att bli sjuk, eftersom vi ska och tävla på örebromässan imårrn... och jag blir ju tydligen alltid sjuk efter sådana tillställningar... Att det ska spridas så mkt baciller?!

Såhär kul har inte mina hundar haft idag...

Den här sötnosen såg vi för några dagar sen...

För några dagar sen var snön också av bättre format...
Nu är det bara blött och blaskigt och jobbigt att ta sej fram...

Dottie ser ståtlig ut när hon spanar ut över fälten...

Fille ser inte lika ståtlig ut precis,
däremot ser han vädligt glad ut!

Å stackars Pixie ser ut att ha fått en el-shock!!
Titta så pälsen står ;)

gillar den här bilden på Kellie,
så jag var bara tvungen att visa ser den!

Den här bilden är också fin!

Nä, stackars mina hundar... idag orkar inte matte mycket, dessutom ska hon iväg och jobba ikväll... bara 6 timmar som tur är. Sen ska vi hämta hem Teddy, och sen blir det badning och föning för hela slanten, puh! Jag får lämna mina hundars öde i min mans händer, och jag tror han ska fixa det galant :) Håll tummarna för oss imårrn! Inoff i Örebro! Det är jag med Mira,Teddy och Fly. Titti (kennel Labellaci) och Mitzy, Viggo, Lady (???) och Ludde! Sen var det allt som allt 16 pappisar anmälda, vilket är mkt för att vara inoff, så det ska bli jätteroligt att se vilka som kommer!

Well, over and out!

Solen tittade i alla fall fram idag...

Hej, mitt vinterland!

Idag blev det sparktur med Fille igen... Å idag var syrran o hennes hund med, fast hon åkte skidor. Jag kan säga att det gick undan idag... kändes som att det gick i 100 km/h fast riktigt så fort var det ju inte... Efter ett tag när vi kom upp på en väg som inte bilarna verkar köra på under dessa snöiga tider så ställde vi undan spark o skidor och släppte hundarna en stund...

Skönt att få sträcka på benen...

Flickorna och jag tog en sväng med "morfar" istället... o det var roligt!

Titta så söt hon är, lilla Mira!

8 månader gammal.

Dottie klättrade upp på ett närliggande fjäll...

Ja, i alla fall om man jämför med hennes storlek ;)

Tror jag ska komma igång med lite jogging så fort snön börjar ge sej... Känner mej lite sugen att komma igång med mina o Filles turer igen. Gå iväg och få ryggen "rätt knäckt" och sen är det bara att köra på! (hoppas jag) Jag är med i ett lag som samlar "kilometrar" inför vår-ruset i Maj. Vi skriver upp allt vi går,springer,joggar,tränar,cyklar osv. Finns omvandlare på nätet som räknar ut ungefärligt antal km. Sen ska vårat lag givetvis vara med på vår-ruset också. Har aldrig gått/sprungit det förut, så det blir kul!

Ibland saknar jag verkligen Fritz... Jag saknar hans vilja att göra saker konstant, han ryckte verkligen upp en annan. Det finns inga väder som hindrar honom. Jag saknar våra stavgångs rundor... Ja, ja saknar honom o hans personlighet. Men jag är glad att han trivs och mår bra i sin nya familj! Här hade han det jobbigt med all konkurrens, nu mår han bra, och kan slappna av :)

Men, ändå... Mitt lilla gose gull... Jag saknar dej.

Äntligen kan jag börja slappna av...

Oro för framtiden kan många känna... Jag har givetvis lugnat mej endel sen jag blev fastanställd i november 09. Men det har varit ett evigt pusslande med scheman för att få det att funka praktiskt med hundarna. Vi har alltid fått jobba om varandra, jag har fått fixa o bytit turer då och då för att få det att fungera... Nu är det äntligen slut på det. From 8e mars börjar jag jobba natt. Det ska bli så SKÖNT att slippa tänka "hur blir det då... hur jobbar jag, hur jobbar du... här krockar det... det här går inte... hur ska vi lösa det här.. va gör vi nu... hur blir det... osv osv"

Äntligen kan man börja slappna av på riktigt! Min förhoppning är sen att kunna gå upp endel i % och jobba en del kvällsturer samt även nån dag då och då på helger. Jag gillar att jobba dagtid eftersom det är då "mina" brukare är vakna. Men ett nattjobb passar mej givetvis som handen i handsken, då jag varken är morgonpigg eller kvällstrött :) Så just nu känns livet riktigt bra!

Jag har anmält mej och Dottie till en grundkurs i Agility, det ska bli jätteroligt! När det nu kan dra igång... det lär ju dröja om vädret är såhär... Vi gick ju "valp-agility" i höstas så lite tunnlar och slalom ingång kan hon redan. Å först och främst gör jag det för att socialträna henne och bygga hennes självförtroende. Så fort den förbaskade snön försvinner ska jag även ta upp spårningen med henne igen. Min arbetskamrat som även hon spårar med sina hundar sa att jag kunde få klövar av henne, perfekt! :) Nu är det bara att invänta ett rejält töväder... och förmodligen översvämning på det... sen så...

Hade ju hoppats på att kunna gå anlagsprov med Kellie i vår.. men vi lär ju inte hinna komma igång med spårningen i tid så det får bli till hösten... o tänk när jag ska tävla första gången med Pixie! spännande!

Å ja, ännu en nyhet. Nästa vecka kommer vi att få en ny familje medlem. Å vad det är ska jag hålla på en stund, för er som inte redan vet. Men jag ser väldigt mkt fram emot det här och det ska bli väldigt roligt och spännande! Hade kanske inte trott att jag skulle få "en sån här" nu, men jag hittade det jag tror att jag söker och vill ha, så varför vänta? Man lever bara en gång, man blir bara äldre. Man ska följa sitt hjärta och det man tror på. Det finns dom som har 10 barn, och det klagar inte många på?

Hundarna är mitt liv, mitt val och framförallt MIN FAMILJ! Jag älskar mina hundar av hela mitt hjärta och det kan ingen säga emot eller ta ifrån mej.

Så är det bara :)

En inte helt vanlig söndag...

Nä, för helt normalt är det ju inte längre när man ska ut med hundarna. Vi kan inte gå där vi brukar, vi måste ofta gå på vägar för att ta oss fram vilket både jag och hundarna hatar. Skogen är roligast, det är ju så. Men nu för tiden går det inte att gå någon av våra vanliga rundor... Det går inte ens att gå våran "rast-runda" på ca 30 min, förbi svär föräldrarnas stuga där det går att springa lös på deras gärden, och ofta hela vägen runt, nästan. Allt är totalt igen snöat och jag tror att både hundarna och jag börjar tröttna riktigt ordentligt. Idag fick små voffsarna gå en lite sväng med min mor o mej, fram och tillbaka på vägen upp till Mullersätter. Där har man i alla fall ganska bra uppsikt och kan därför släppa dom lösa, så det är sånt man får ta till när hundarna behöver sträcka på benen. Fille och jag tog oss en spark-runda istället... Jag plockade fram mobilen och tog några bilder på snö-eländet...

Pust-paus...

Här brukar vi alltid gå in, på gamla järnvägen, för att komma till svär föräldrarnas stuga och våra "bus gärden".... Men Fille insåg att det var kört... ingen idé att ens prova...

Stackars Fille blev besviken....

Nu tycker vi allihopa att snön ska försvinna... NU!

Fort som attan, och sen får det se till o torka upp fort också, för annars blir det väl översvämning i skogarna istället...

Kommer det aldrig bli vår?

Det faktiskt en riktigt fin höst, iaf som jag minns det. I september fick vi hem lilla Mira och jag vet att hon hängde med på många promenader o utflykter, mestadels i min tröja, till en början, men hon sprang runt mkt själv oxå, då höstsolen värmde och vädret länge var fint. Nu är hon så pass stor att hon kan hänga med på det mesta, men hade jag fått hem henne idag hade man ju inte kunnat ta ut henne förens till våren... Känns det som. Va är det för väder vi har?! När ska det ta slut???

Jag & Mira.
Första gången vi sågs, å hon var 6 veckor gammal.

Kommer jag nånsin få se Kellie få tok-ryck och springa över fälten som en ko som nyss blivit utstläppt på bete??? Det känns väldigt långt borta iaf...

Fly saknar oxå det fina vädret vi har haft... Fina vårar o vackra höstar o lagomt mkt vinter. Men det var då det... Nu är det tydligen andra tider.

Här sitter man, o känner sej direkt instängd. Små hundarna rastas fort på gården och springer sen raskt mot dörren. Det blåser fruktansvärt kallt, så jag förstår att dom helst är inne. Det finns inte möjlighet för dom att klara av en länge utevistelse heller, det är för kallt, och blåser för hårt. Fille bryr sej inte lika mkt, men att ge sej ut på långpromenad i det här vädret är ju direkt idiotiskt... så han får oxå vara nöjd med att ligga i sängen o glo... Precis som jag gjort i princip hela dagen. Va roligt vi har, vilket oerhört rolig lördag, och oherhört rolig vinter.
SUCK!

Grattis Fly, 3 år 10-02-15!!!

Fly - 6 veckor

Bilden är tagen av någon i familjen Baker, Tingate's Kennel.

Tänk vad tiden går?!?! Idag (lr ja, igår blir det ju nu, eftersom jag skriver så sent) men iaf, den 15 februari fyllde våran Fly 3 år! Min lilla prinsessa har blivit riktigt vuxen nu, även om hon blev det tidigt. Hon är en såndär typisk "lillgammal" hund. Hon hade sina stunder som valp, då hon kunde busa till det, men oftast gick det lugnt o fint till, och helst låg hon nånstans o tuggade sönder nåt, gärna påslakan o dyl. För det bästa var ju om kan kunde ligga bekvämt, samtidigt som man ändå utförde nåt hyss. Fly är en otroligt stabil tjej, det finns nog knappt nåt som skrämmer henne, om så en bomb skulle falla bredvid henne tror ja knappt hon skulle vända sej om. Hon är orädd och lagom social, absolut inte överdrivet glad i människor, om dom inte har godis, men lagom i det mesta. Hon är otroligt fin i kanten, vill inte bli smutsig eller blöt. När det däremot gäller agility blir hon helt annorlunda, då är det fart i donnan, vilket jag aldrig hade trott om henne. Hon trixar gärna o showar på uställningar med en snurr här o där och brukar ofta charma folk med sitt söta uttryck. Hon uppfattas lätt som en bitch då hon inte gärna vill ha okända hundar för nära inpå utan fräser då ifrån med sina "kraaaaftiga" skall o morrningar. Det låter väldigt lustigt. Men när det väl gäller vill hon ju helst inte få nåt hårstrå krökt, så då backar hon gärna ur en ev. fajt... Även om det händer att hon spöar på dom yngre ibland, när det krävs. Hon är enligt mej troligtvis den perfekta hunden, lagom social, totalt orädd men pigg o käck när det gäller... Visst kunde man önska en lite högre gos-lust hos henne, men bortsett från det är hon perfekt. Hon drar aldrig i kopplet, hon går som en primadonna och kollar knappt på omgivningen och har inte det minsta intresse av att lukta på nåt, varken andras kiss lr spännande viltdofter. Spåra det kan hon, om hon vill, men klöven är fruktansvärt äcklig, så varför gå fram till den?

Fly är min första papillon, och jag kommer aldrig glömma den dagen jag åkte ner till Alexandra på Tingate's Kennel o träffade henne för första gången. Jag är otroligt tacksam över att min första pappis blev just denna perfekta lilla dam! O jag har sagt det förut och jag säger det igen, det är synd och skam att hon, med hennes psyke och mentalitet inte får föra sina linjer vidare.

Men ändå, Grattis min älskade Fly! Å tack för att du förgyller mitt liv med dina fjollfasoner, och tack för att du klarade dej igenom den hemska strömsholm vistelsen i somras, det var bland det värsta jag har varit med om. För en kort stund trodde jag jag skulle förlora dej, men tack o lov så blev det inte, och idag är jag glad att jag fick "fira" din 3 års dag! Puss o kram, matte LOVES YOU!

Bajsglass!

Ja, det finns det gott om nu för tiden. Inte bara på våran gård, utan även ute längs vägarna, i alla snödrivor. Bajsglass är gott tycker Kellie och Dottie. Jag kan inte förstå varför mina söta små älsklingar ska ägna sej åt sånt snusk. Givetvis får dom heller inte det, men försöka går ju. Men där ser man skillnad på personligheter, Fly är en riktig Lady och håller därför inte på med sådana äckligheter. Kellie och Dottie däremot, det är rikiga lortgrisar, dom springer i lerpölar, är inte rädda för att bli blöta och skitiga och älskar bajsglass. Jag älskar dom allihopa, lika mkt, men jag vill inte gärna ha en puss av hundar med sådana matvanor. Så just nu håller jag hårt på pussarna till vissa, iaf när det inte var jag som rastade dom sist o därför heller inte såg va dom gjorde ute. Bajs är tydligen godare fryst, för när det är normalt är iaf inte Dottie lika intresserad... Kellie däremot, ja... hon är inte helt normal ;) Däremot är hon nog en finsmakare, för det är inte allas bajs som duger, hennes kompis Siri, en Pumi, verkar ha gott bajs i alla fall. Tänk om vi människor skulle agera likadant? Kära nån.

Ja, det här blev ett väldigt djupt o seriöst inlägg. Kan bero på att jag i skrivande stund är väldigt trött. Jag har jobbat ikväll, min man är sjuk. MAGSJUK! O här sitter jag, helt slut, har hämtat in ved, hålls o eldar, ut o in med hundar och servar gubben. Nu ska ja bara ge hundarna mat, lägga i lite mer ved, och vänta på att även jag ska bli magsjuk, vilket jag troligtvis blir. Tyck synd om mej.

Barcelona 10-02-04 ~ 10-02-07

En resa börjar så klart alltid med packning... Å här ser ni en som ville följa med...

Vovvarna är inte vana vid att matte åker iväg utan dom, så Fly tyckte nog det var en självklarher att hon skulle med....

Nedan ser ni "Lunch för den flygrädde" Den här intog jag vid halv tolv tiden...

O den gjorde nog sitt... för jag kände mej ganska avslappnad på flygresan. Jag hade lite smått panik vid starten men sen kändes det faktiskt rätt ok. Jag hade nog byggt upp en så stor rädsla just för att jag inte visste hur det var. Ja, jag ska inte säga att jag tyckte det var jätteroligt, men jag kan nog tänka mej att göra det igen.

Jag o syrran på flyget, inte ser ja väl så rädd ut?? ;)

Väl framme mötte brorsan upp oss på flygplatsen i Barcelona, den var asfrän och bara nåt år gammal. Sjukt stylad... man fick inte ta kort där inne... av säkerhetsskäl?? så tyvärr blev det inga kort på spektaklet... Efter en stunds bussresande o lite gång var vi framme hos bror o hans lägenhet. Han hyr ett rum hos en äldre dam, och där bodde även en annan tjej som oxå hyrde ett rum, en tysk, väldigt trevlig tjej vid namn Katharina! Dom hade förberett middag och det smakade väldigt bra efter en lång resdag... sen blev man ganska snabbt trött och intog sänläge...

Fredagen skulle självklart ägnas åt sightseeing... Katharina var snäll och följde med mej och sofia, då Jocke skulle jobba till 13. Vi spanade in div. Turist saker, inget som jag egentligen finner överdrivet intressant, men ändå såklart lite kul att se. Jag är dock mer för att uppleva själva kulturen och det gjorde vi även, dels för att vi bodde hemma hos någon istället för hotell, och sen träffade vi även många av Jockes kompisar, även om ingen av dom egentligen var från Spanien. Det var Italienare och folk från Colombia, men trevligt var det!!

Balkongen hos min bror :)

O nu får ja ursäkta, för nu kommer inte bilderna i direkt ordning, datorn bråkar och vill inte göra som jag. Heltplötsligt verkar det inte gå att ändra ordning på bilderna, så ni får ta dom som dom kommer helt enkelt...

Syrran spatserar på ett torg i Barcelona, vars namn jag inte kommer ihåg.

På den största och mest turist-täta gatan är detta väldigt vanligt. Folk står som statyer hela dagarna, och tjänar oxå väldigt bra på det. Turister tycker att det är kul och slänger en liten peng för att få fotograferas ihop med dom... Den här gröningen var riktigt slemmig ;)

Den här Demonen höll på att skrämma ihjäl oss eftersom han först stog så snällt och när vi väl hade betalt och ställt upp oss så spratt han till o gjorde nåt slags monster läte ;) Man var konstigt nog inte beredd... Vi tog en hel del bilder, och han lät som att han förbannade oss med div besvärjelser men på bilderna ser han jätteglad och snäll ut ;)

Syrran o Brorsan på en stor marknad... i alla stånd vad allt så sjukt prydligt upplagt, frukterna låg så fint att det nästan inte så riktigt ut.

Den här bilden gillar jag, ser så mysigt ut!!!

Kolla in grönsakerna...

Fanns sjukt goda smoothies att köpa, jocke bjöd oss på varsin. Jag tog jordgubb/cosos, det var grymt gott. Mysig marknad, om man bortser från stånden som sålde kött/fisk. Där låg hela griskultingar, kaniner och jag vet inte allt, jag kunde inte ens titta på det. Det var verkligen äckligt, och alla sjödjur hålls ju levande för att dom ska vara så färska som möjligt... Så där låg stackars krabbor och kämpade för sitt liv även humrar o liknande, det var inte en rolig syn.

När det var dags för Lunch tog Jocke med oss på en Afrikansk restaurang, tror det var mat från Senegal. Det var jättegott, jag åt vegetariskt, det var kokta rötter, som smakade som potatis, samt nån ganska kryddstark spenatröra. Dom andra åt nåt som förmodligen var godare än va det såg ut ;) Väldigt speciell dricka till, jag tog ingefärs dricka, det var jättegott, men så gillar ja ingefära oxå.

Här ser ni grejjer... vi besökte en fin ölbutik. Dom sålde alla möjliga fina öler, jag köpte med några hem till min öl-älskande make. Och en av dom fick vi smaka, det var det godaste i jag druckit, i öl-väg. Sjukt god öl, mörk och alldeles perfekt.

Ja, som ni ser roade jag mej även med att bli tatuerad. Min brors kompis Carlo, hade en kompis Pasqale som jobbat i studio i Italien, men som nu var på besök. Han hade tid över, och fixade en liten tatuering på min underarm. (självklart hade han engångs prylar och god hygien, annars hade ja aldrig gjort det)

Jocke lagade lagade en klassisk spansk rätt, Paella! Den riktiga innehåller både musslor,räkor,bläckfisk och kyckling, så det var verkligen inget för mej, men jag fick ett vegetariskt alternativ :) Jag kan inte för mitt liv förstå hur det ens kan vara gott med så konstiga äckliga saker i, men det var tydligen gott.... o det var min vegetariska oxå!

Ja, nu blev det som sagt lite konstig ordning på bilderna, men såhär såg det iaf ut när vi åkte hem, vackert!

Å såhär såg jag ut när det var klart!

Hela gänget som hängde på Fredagen, utom Pasqale som tog fotot.

På lördagen gick vi på en liten utflykt till en park... Sofia ville tydligen klättra upp för att se bättre?? ;)

Shysst utsikt var det iaf!

Vi träffade en väldigt glad liten hund! Troligtvis nån papillon blandis... såg det ut som iaf. Då fick man lite hemlängtan och kände verkligen att man saknade sina små...

En rolig affär ;)

På fredagen flängde vi runt så mkt att både jag o Sofia fick blåsor på fötterna, hualigen. Vi avslutade med Munspels-konstert på en "pipa Club". En klubb där man rökte pipa, tydligen ;) Det var en kille som spelade munspel och sjöng, och en kille som spelade gitarr och sjöng, dom var grymt bra! Vi avslutade med att dra vidare på en liten klubb där vi tog en liten drink, jag gav mej på en Pina Colada, och dom andra Mojito... men sen kom tröttheten och det var oerhört skönt att få komma hem o lägga sej efter en så lång dag. Blev sovmorgon på lördagen, sen gjorde vi den lilla utflykten till parken, som ni såg bilder från ovan. Handlade på Kuky, som förövrigt inte är nån snuskaffär som man kanske kan tro om man läser på svenska. Det är japanska tror jag, och fanns flera butiker med samma namn. Dom sålde smycken, smink, parfymer osv, så inget annat ;) och avslutade kvällen med salsa och merengue dans på en liten klubb, kom hem klockan 4, vilket inte kändes allt för bra med tanke på att vi skulle gå upp strax efter sju för att hinna komma till flygplatsen i tid, men det gick bra. Vi överlevde, dessutom blev man ju lagom trött på flyget och kunde då passa på att sova lite så tiden gick fortare.... Ja, det var lite om våran Weekend. Det är skönt att vara hemma igen, men jag tror säkert att jag ska våga åka snart igen, för det var inte så farligt som jag trodde att det skulle vara :) Men det får dröja en liten stund, måste samla på mej lite pengar igen...hehe...

Förövrigt kan ja säga att jag saknar min kära dator som är död, ingetting funkar som ja vill med varken bilder lr NÅT. Därför blir det inte lika många inlägg nu för tiden, för allt är så omständigt. Så ni vet. Vi hörs!!! // Vickan o Co

Imårrn dör jag...

Förhoppningsvis inte.... Men imårrn tar vi flyget ner till Barcelona.... ooooooooh jag är så nervös o rädd o jag vet inte vad. Nu ska det packas lite, peppas lite... fixa lite å sen äre läggdags.... Får gå upp tidigt för att ta bussen till Arlanda imårrn. Vet ju aldrig hur det blir med förseningar om det ska va sånt här väder. Hoppas givetvis på bättre väder imårrn!!!! Well well, har icke tid att skriva mer. Självklart tar jag med mej kameran. Och överlever jag kommer ja lägga upp bilder här sen. Vi hörs!!! (förhoppningsvis)