Mira

Våran minsting, som faktiskt inte är yngst, men som garanterat är minst har haft EN enda fästing i sitt liv (som jag vet om) och den lyckades jag givetvis med att rycka bort så huvudet satt kvar. Det är ju nåt som hänt förut på dom andra hundarna, men i normala fall brukar det inte bli några konstigheter. Ibland har man ju sett att det blir en liten bula efter bettet, men inget mer. För några dagar sedan upptäckte vi att Mira skrek när man lyfte henne, ungefär ett sånt skrik som om nån råkat trampa på en liten tass eller liknande. Jag har undersökt henne väldigt nogrannt och inte hittat nånting... Fästingbettet har sett normalt ut bara varit en liten hård prick precis där huvudet satt kvar... Hon har hela tiden varit glad, allmäntillståndet har varit bra, och inget har varit kosntig med henne förutom att hon då och då har skrikit till utan anledning, kan man tycka, eftersom inget syntes.... Igår kväll svullnade dock bettet upp... idag när jag kom hem från jobbet på morgonen tittade jag på det, det var nu ca 1.5 cm brett, rött och varigt och säkert svullnat upp till ungefär 1 cm i höjd. Ganska stor bula när man är ett benrangel på 2 kg....

Mattes lilla bebis.... bara 6 veckor gammal, första gången jag såg henne...

Givetvis blev jag orolig och kunde nu förstå varför lill snuttan har fått ont när man lyft henne... jag ringde veterinären och hade tur, fick tid redan kl 12 idag. Så husse fick ta med sej Mira och åka tid... Besöket tog 45 minuter, dom fick bedöva henne, och "operera" bort och gröpa ur bulan/såret. Sen fick vi utskrivet Vetrimoxin i pastaform som hon ska äta 2gr per dag, i 10 dagar. Lill hjärtat mår bra och är lika glad som vanligt, och jag är glad att jag fick tid så fort, så hon slapp lida för skiten.... Tänk att EN enda liten sketen fästing kan ställa till så... Jag är väldigt glad att mitt hemgjorda medel faktiskt fungerar så bra, för inte en enda har hon haft sen jag började spraya på dom ordentligt med det :)

Förbaskade fästingar, va ska ni finnas för?!?!?